MTGBJ II
Är hemma å arbetar idag. Det är bara så där kul, men jag passade på att ta emot sotarn i morse och gå till farbror doktorn på grund av min förkylning som aldrig släpper. Farbror doktorn skrev ut en dunderkur (dubbel dos) penicillin å sa åt mig att det bästa kanske vore om jag stannade hemma och vilade några dagar för att hjälpa förkylningen att försvinna. Så jag lyder hans råd och stannar hemma - idag.
Sen gick jag - nä cyklade - till närmsta apotek. Det var en trevlig upplevelse, den begåvade pharmaceuten bakom disken tittade på receptet jag fått av doktorn och föreslog att jag skulle köpa samma medicin fast med ett annat namn 40 kronor billigare. "Nämen va bra", sa jag och blev lite stolt över att kunna spara pengar åt både mig och skattebetalarna. En god gärning helt enkelt.
Full av stolthet travade jag iväg till den lokala korvkiosken där jag inhandlade två grillade korvar med bröd. Inte hade jag en aning om att det skulle bli den sista glimten av riktig föda jag skulle få på två veckor, men så blev det. Korvarna var inte äckliga, men inte direkt goda heller, de befann sig liksom i det ganska stora utrymmer som finns mellan gott och äckligt, kanske med en glidning mot gott faktiskt.
Efter korven på väg mot cykelstället passerar jag en hälsokostbutik. "Aha!" tänkte jag, "här kanske dom har äckliga dietpulver?" Så jag stegade in och visst dom hade pulvrena. "Jäklars!", tänkte jag, "nu kan jag inte ens skylla på det längre". Jag tog tjuren vid hornen köpte ett storpack med någon slags godissmak och bestämde mig för att börja dieten på en gång.
Nu har jag alltså börjat på min stora juniförvandling. Rökt har jag fortfarande inte gjort sedan i söndags morse (lördag natt). Cyklat har jag gjort sedan 9 maj. Just nu är jag uppe i 18 mil in alles. Äcklig pulverdiet är påbörjad, och jag kan nu berätta att den inte var fullt lika vedervärdig som jag hade befarat. Smaken ligger någonstans mellan äckligt och nästan inte ätbart. Men det är ju bara sex gånger om dagen i två veckor jag ska äta smörjan. Idag har jag läst att jag får äta blomkål, championer och gurka också. Ska bara jobba lite till, sen går jag till butiken och köper svamp och blomkål. Mums!
Sen gick jag - nä cyklade - till närmsta apotek. Det var en trevlig upplevelse, den begåvade pharmaceuten bakom disken tittade på receptet jag fått av doktorn och föreslog att jag skulle köpa samma medicin fast med ett annat namn 40 kronor billigare. "Nämen va bra", sa jag och blev lite stolt över att kunna spara pengar åt både mig och skattebetalarna. En god gärning helt enkelt.
Full av stolthet travade jag iväg till den lokala korvkiosken där jag inhandlade två grillade korvar med bröd. Inte hade jag en aning om att det skulle bli den sista glimten av riktig föda jag skulle få på två veckor, men så blev det. Korvarna var inte äckliga, men inte direkt goda heller, de befann sig liksom i det ganska stora utrymmer som finns mellan gott och äckligt, kanske med en glidning mot gott faktiskt.
Efter korven på väg mot cykelstället passerar jag en hälsokostbutik. "Aha!" tänkte jag, "här kanske dom har äckliga dietpulver?" Så jag stegade in och visst dom hade pulvrena. "Jäklars!", tänkte jag, "nu kan jag inte ens skylla på det längre". Jag tog tjuren vid hornen köpte ett storpack med någon slags godissmak och bestämde mig för att börja dieten på en gång.
Nu har jag alltså börjat på min stora juniförvandling. Rökt har jag fortfarande inte gjort sedan i söndags morse (lördag natt). Cyklat har jag gjort sedan 9 maj. Just nu är jag uppe i 18 mil in alles. Äcklig pulverdiet är påbörjad, och jag kan nu berätta att den inte var fullt lika vedervärdig som jag hade befarat. Smaken ligger någonstans mellan äckligt och nästan inte ätbart. Men det är ju bara sex gånger om dagen i två veckor jag ska äta smörjan. Idag har jag läst att jag får äta blomkål, championer och gurka också. Ska bara jobba lite till, sen går jag till butiken och köper svamp och blomkål. Mums!
posted by Magnus at
15:35
